Vecka 16

Nu har vi gått in i vecka 16 <3
 
Jag tycker nästan att magen ser större ut på bilden än nu när jag sitter här och skriver. Men det känns som det är lite olika från dag till dag. I morse tyckte jag inte det syntes alls mycket, förutom all vikt jag lagt på mig då. Men det får jag stå ut med. Det känns mer nu att det finns nåt i litet där inne när jag hamnar på mage i sängen.
 
Barnet sparkar och rör sig nu för fullt och många blivande mammor känner nu för första gången att barnet rör på sig. Fostervattnet fungerar dock som en ljud- och rörelsedämpare så om du är förstagångsföderska kan det dröja ytterligare några veckor innan du känner av rörelserna. Ofta känns det mer som ett ”fladder” än som en faktisk spark. Det är lätt att blanda ihop denna känsla med gaser och tarmrörelser innan du lärt dig att det faktiskt är ditt barn som rör sig.  

Runt vecka 16 så flyttar navelsträngens fäste ner på barnets mage för att hamna på rätt plats. Skelettet hårdnar i och med att benen förkalkas och denna process kallas för ossifikation. Barnet kan svälja och suga på tummen. På huden finns ett fint fjunliknande hår s.k. lanugohår. Lanugohåret är nästan helt försvunnet när barnet föds, men ibland kan det finnas lite lanugohår kvar främst på rygg och skuldror när barnet kommer ut. Källa

 

Jag känner mig relativt piggare nu, fast illamåendet hänger i, mest morgon och kväll då det blir ett tryck och halsbrännan kommer. Men maten får jag allt behålla, men någon enstaka gång så... Jag känner inga rörelser ännu, trots att jag ibland tycks mig känna nåt så tror jag nog mest det är tarmarna som jobbar. Tiden för ultraljud är bokad och denna gången har vi bestämt att vi ska ta reda på vad det blir för kön. Mest för nyfikenhetens skull. Vi tog inte reda på könet när vi väntade Leia utan det fick bli en överraskning. Jag tyckte det var lite frustrerande ibland att inte veta vad det skulle bli, men samtidigt var det så klart spännande! Men med min otålighet och kanske lite kontrollbehov så var det aningen jobbigt ibland. Jag har även fått ett brev om att jag ska börja äta järntabletter i vecka 20... Vilket jag INTE ser fram emot. Jag gjorde det förra graviditeten och fick kräkas ganska mycket. Och jag känner bara; jag orkar inte spy mer! Så igår kom mamma hit när hon skulle passa Leia några timmar, med leverpastej och broccoli. Jag får börja med det på smörgåsarna och som tillbehör till maten så kanske värdena blir aningen bättre. Så gjorde jag sist och det blev faktiskt bättre. Fast måste jag äta det där tabletterna så får jag väl ge det en chans... 

Jag har en tenta som ska in i morgon och jag har en hel del kvar att skriva på den, så jag ska sätta igång nu direkt :) 

Hoppas ni får en fin dag!