theresehedeblom

Läste precis en artikel om "ny forskning" som visar att kvinnor bör slappa i soffan efter jobbet. Ursäkta mig, men "ny forskning?" det stämmer ju inte riktigt. Detta läste jag på min första psykologikurs år 2011 och redan då var detta redan känt sen länge. Artikeln hinnar ni här

Alltså att generellt sett; hos kvinnor så är det vanligare att stressnivån håller sig på en hög nivå även när de har avslutat sin arbetsdag och kommer hem. I vissa fall kanske till och med stressnivån ökar en aning när de kommer hem från jobbet på eftermiddagarna eller kvällarna. Om man jämför detta med männens "stresskurva" så ser man att stressnivån sjunker markant när de kommer hem från jobbet. De kan alltså på ett annat sätt slappna av direkt när de kommer hem. Varför är det så? Lever vi inte i ett jämställt samhälle? Eller tror vi att vi gör det? Beror det på kvinnans behov av kontroll? Eller på männen? Något som jag inte vet är hur sresskurvan ser ut hos individer som lever i en relation av samma kön. Är det likadant där? 

Detta är ju något som har gjort stora kvantitativa studier på så jämförelser mellan män och kvinnor finns ju redan i forskningarna, jag nämner detta eftersom jag ogillar lite att jämföra män och kvinnor. Men eftersom jag har läst så mycket forskning så finns det så mycket som de två variablerna finns med "män" kontra "kvinnor" och skillnaderna där emellan. Jämförelser görs hela tiden, ibland hittas skillnader och ibland inte. 

 

Jag vill inte riktigt lägga mig i vad som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför stresskurvorna ser så olika ut mellan män och kvinnor, men skillnad är det. Det finns det ju "bevis" på. Självklart så finns det individuella skillnader. Det ser ju inte ut så hos alla, men vad jag vet så finns det hos tillräckligt många för att kunna generalisera resultatet. Av egen erfarenhet så har jag känt nu de senaste veckorna att jag har varit enormt stressad och det har gått ut över mig själv och min familj. Jag har glömt saker, stora viktiga saker som jag aldrig brukar glömma förur och här om dagen så bara jag bröt ihop och blev jätteledsen. Det var bara en liten grej som hände och jag fick flippet helt. Men.. det var väl det som behövdes för att det skulle rinna över. 

 

Det kan vara svårt att hinna med allt och ibland önskar man att dygnet hade mer timmar. Men tänk på att man har bara ett liv och en kropp så ta hand om den! Några tips som jag kan ge er som jag brukar ha användning av när jag 

 

Säg NEJ! - ni behöver inte fixa allt och göra allt hela tiden. 

Våga be om hjälp - be någon annan ta över om det finns någon i närheten, oftast så finns det någon som ställer upp

Gör något du tycker om - om du har en hobby, eller bara sätt dig ner och titta på ditt favoritprogram eller serie. Pianot brukar stressa ner mig och rensa min tankar.

Glöm inte att andas emellanåt - andningsövningar är jättebra, andas in genom näsan, långt ner i magen och sen ut genom munnen och gör det sakta. Flera gånger om det behövs. Då sänker du pulsen och stressnivån. 

Röra på sig - motion är också väldigt bra för stress, det aktiverar poitiva signalsubstanser i hjärnan. Och om du tröttat ut kroppen är det lättare att slappna av efteråt.

Ta en sak i taget - tänk inte att allt måste göras på en gång. Ta en sak i taget, om det blir för mycket så finns det säkert någon som kan hjälpa dig. 

Tänk inte på saker som du inte kan påverka - ibland hamnar man i situationer som inte går att påverka. Och det är inte världens undergång för det. 

Prata med någon om du känner sig stressad - mamma, pappa, sambon, bästa vännen eller kanske ditt husdjur? Det kan hjälpa att bara få ur sig allt ibland och prata av sig :)

 

Det finns mängder med saker man kan tänka på, detta är bara några punkter. Men det kan vara en hjälp på vägen iaf. Det viktigaste är ju att man hittar det som passar bäst för en själv. Detta blev ett långt inlägg men det är ett intressant ämne och jag tror nog att många känner igen sig. Så som sagt. Ta hand om er!